sidan är under rekonstruktion, fler bilder kommer inom kort.

1997 hade Katta och jag hade nyligen flyttat ihop och började tycka att 2:an i Oxelösund började kännas trång. Kattas stora hästintresse gjorde att vi nästan dagligen åkte ut till Harlund, Lundaskog där Lystra stod. Hennes dröm var förstås att få ett eget ställe där man kunde ha hästen hemma. Jag hade tidigare varit runt och tittat på skärgårdsnära hus, men kombinationen hästar och skärgård verkade problematisk. Vi började åka runt och titta på hus på landet och mitt stora naturintresse gjorde att jag ändrade mina tankar på boende och tyckte att livet på landet skulle vara helt okej. Vi var nog inte och tittade på mer än ett par hus innan Öllsta blev till salu . . . ojdå nu kom Katta och sa att vi inte tittade seriöst på något annat objekt. Hur tänkte vi egentligen? Var vi så desperata!

Öllsta hade köpts upp av Gevle Gård ett år tidigare. Gevle var dock bara ute efter åkermarken och skogen och ville därför stycka av och sälja husen. Annonsen förkunnade att man begärde strax under 1 miljon för gården inkluderat ett par hektar åkermark. När vi tittade på den fina annonsbilden och det geografiska läget verkade det vara en perfekt gård för oss. En mindre gård där man kunde husera ett par hästar och med bra pendlingsavstånd till våra arbeten.                               

Vi åkte ut och tittade och konstaterade att det inte bara var vi som var nyfikna. När man kom in på gårdsplanen noterade att det var mycket ekonomibyggnader utöver det gula fina huset. Huset veranda i gammalt stuk med en massa krusiduller gav huset gammal charm. Det visade sig också att gården var en bland de äldre i Kiladalen med ursprung från 1700-talet.

När vi gick runt och kollade i ladugård, loge, magasin konstaterades att underhållet var eftersatt. Primärt var förstås möjligheterna att få till hästboxar. Det såg inte helt omöjligt ut att bygga om kornas utrymme till stall. Vi närmade oss då bostadshuset. Huset var också behov av en rejäl omgång med hammare och pensel utvändigt kunde vi konstatera. Det var dock ingenting som avskräckte mig. Jag hade hjälp till att totalrenovera min kompis villa och hade funnit att det var riktigt roligt att skapa någonting med händerna. Vi var lika oerfarna i byggsvängen båda två. En fördel med att hjälpa till i hans projekt var att jag kunde dra erfarenheter från de misstag vi gjorde och också visste vilka tekniker som fungerade. I mitt yrke ser man inte lika tydliga resultat som när man t ex målat om ett hus. Att köpa eget som behövde lite renovering kändes bara inspirerande att få ta tag i ett eget projekt.

Kattas mor och hennes man Lennart var med på inspektionen. Lennart hade mera erfarenhet kring byggprojekt och hans syn var förstås värdefull för oss. Att han nu gick och pratade om det vackra läget och att den här gården hade "potential" om man lade ned lite tid och pengar gjorde att vi var ganska entusiastiska när vi stegade mot den öppet välkommande groventrén som ledde till köket. Det var då vi gick in i "väggen" - en kraftig lukt slog emot oss från husets innandöme. Mäklaren kunde inte sticka under stolen med att det fanns en baksidan av idyllen. Att tidigare ägare haft ett katter och andra djur (lär ha varit hund, 40-tal katter, lamm och höns) sprungit ut och in i huset som de ville. Resultatet blev att ladugården luktade fräscht jämfört med köket. En sanitär olägenhet helt enkelt. Resten av huset luktade också, men det var uppenbart att det var i köket som det var värst.

Det här var förstås ett kraftig bakslag. Gick det överhuvudtaget att få bort lukten. Vi kontaktade Anticimex för att göra en inspektion. När vi återkom förstod vi varför dörrar och fönster stått vidöppna under visningen. Nu när vi öppnade dörren var det som att få en örfil av stank. När man varit inne i huset började man tycka att det kanske inte var så farligt ändå. Gick man bara ut och lät näsan återhämta sig gick det inte att komma ifrån att här inne kunde man inte bo. Anticimex uppgav att kattpiss var bland det värsta av alla skador de jobbade med. Han berättade om en pågående sanering som gjorts fackmässigt. Efter djup utgrävning och kostat på nya ytskikt hade det nu konstaterats att lukten började tränga igenom så man måste bryta upp allting igen. Det här kunde bli oerhört kostsamt lät han meddela.

Vi hade tyckt att 1 miljon var vad vi kunde lägga på boendet. Öllsta var ju precis en sådan liten gård som vi var ute efter. Det var ångestbeslut över om vi överhuvudtaget skulle lägga ett bud på gården. Jag menade att det klart att jag skulle kunna få ordning på köket, men det skulle ju kosta. Min mor var dock gråtfärdig över att vi ens tänkte tanken. Vi bestämde oss hursomhelst för att lägga ett bud betydligt lägre än utsatt. Vi hade aldrig hållit på med budgivning och visste inte vart man skulle lägga sig inledningsvis. Vi drog dock bort några hundra tusen och gav budet 670 000 kr. Ett par dagar senare kom besked från mäklaren. Står ni fast vid budet är gården er! Vi behöver skriva ganska snabbt.

Vad hade vi gjort? Hade alla andra spekulanter backat? Hade vi kunnat säga en halv miljon?  Många husköpare har väl stått i samma situation, men få har nog haft en så osäker prognos på omedelbar renoveringskostnad. Vi insåg samtidigt att om huset varit okej hade gården kunnat säljas för betydligt högre belopp. Vi skrev på kontraktet och så här i efterhand inser vi att vi gjort vårt livs bästa affär.

En annan hake var att avstyckningen inte var klar vid skrivandet av kontraktet. Vi hade ett avtal om att hyra stället tills de nya fastighetsgränserna var klar. Mäklaren räknade med ett halvår. Det tog hela 3 år!! Att totalrenovera ett hus som man bara hyr är förstås vanskligt det också. Vi kunde ju dock inte bo i huset om vi inte renoverade. Jag satte genast igång med köksregionerna.

Vår filosofi har varit att ta lite i taget och göra det påkostat och bra på en gång. Därför är det tur att Henke ser det som en kul hobby. Här ser ni en lista över de större projekten som hunnit genomföras.

Vi fick tillgång till gården den 1 oktober 1997. Jag var taggad och tog ett djupt andetag och gick in i köket och röjde. Det syntes stora kissfläckar i alla hörn och det var givet att man måste gå på djupet där. Först hade vi haft funderingar på att behålla köksskåpstommarna och bara byta luckor, men vi kom överens om att det var lika bra att få bort allt. Tur var det, jag fattade inte först varför diskbänkskåpet satt så fast, trots att jag brutit och bänt. Det satt som fastgjutet i golvet. Efter en kraftinsats lyckades jag dock lyfta hela skåppartiet rakt upp. Kvar blev en 1 decimeter tjock cementsockel på 1 x 2 meter. Men vänta nu, det var inte cement, det var kattskit. Det visade sig att skåpbotten hade en springa i bakkant som katterna kunde springa ned och skita i. När jag med spett och skyffel lyft bort de två kvadratmetrarna skit kunde man känna hela köket börja dra in andan efter frisk luft. Oj, vilken förändring det blev.  

Under tiden köket renoverades bosatte vi oss i lägenheten som finns i ena gaveln på magasinet. Efter mycket slit med att skära bort bitar ur väggar och golv, ta ut luktande isoleringsspån mm kunde vi börja bygga upp köket igen. Det hade funnits en dörr in till matsalen. Vi tog upp ett valv där så att de två rummen hörde ihop mer. Matsalsrum fann vi inget behov av då köket omdisponerades och vi kunde få rum med ett ordentligt köksbord där. Det gamla matsalsrummet blev TV-rum. De gamla ägarna hade berättat för oss att det var ett kraftig golvdrag och därför kostade vi på golvvärme i dessa båda rum. Det blev halvpanel i båda rummen. Köket i blå kulör och TV-rummet blev grönt. Vi hade hoppats på att kunna flytta in till julen och vi höll tidsplanen väl. När vi lade på köksbänkskivan upptäcktes dock en felmätning med påföljd att vi fick börja bila i skorstenen för att få rum med den gamla vedspisen och den nya elspisen. Vi fick hjälp av Lennart att konstruera en spiskåpa i gammal stil men med modernt innanmäte. Vi valde IKEAS skåpluckor Antik för att försöka bibehålla känslan av det gamla bondköket. Vi lyckades få bort lukten från köket. På tre veckors tid fick jag dock två blodförgiftningar. Första gången körde jag in en spik i knäet när jag kröp i golvspånet. Tänkte att det bara var en vanlig infektion i såret först, men en kväll på jobbet upptäckte jag att hela underbenet var svart. Då åkt jag in och fick en riktig avhyvling av läkaren. Så när jag ett par veckor senare fick en skada in handen och bara skymtade den mörka strimman längs underarmens blodbanor stegade jag in på lasarettet med en redan klar diagnos. Läkaren kunde nu inte klaga på att jag kom in sent, men fick ytterligare en avhyvling om hur allvarligt blodförgiftning kunde vara.

Jobbade vidare på undervåningen i bostadshuset. Nu var det hallen innanför stora entrén och trappen upp till övervåningen som helrenoverades. Här handlade det mest om utbyte av ytskikt. Ny panel i taket, nytt golv och tapeter. Det tuffaste var dock att ta tag i trappen som var inklädd med  heltäckningsmatta. Efter att ha slitit bort mattan försökte Katta slipa trappstegen för att sedan lacka. Det var dock ett hopplöst projekt då trappan var alltför sliten. Jag pusslade dock till en ny beläggning på trappstegen genom att skära ut bitar ur laminatgolv kombinerat med speciella trappstegslister. Det var mycket pillrande, men blev till sist ganska bra.

Lennart hjälpte oss med att klä ny panel på utsidan av den gamla ytterdörren. Det blev som en helt ny dörr. Mycket fint.

1999

Yttertak
Jag fick hjälp av Lennart att titta över yttertaket på sommaren. Fuktskador åtgärdades och ny läkt, tegel och ny avvattning lades. Skorstenarna renoverades också. 

Stallgång och boxar
Frampå höstkanten var det dags att ta tag i stallet. Vi hade redan under vintern varit och hämtat in vindfällen. Grova tallar som vi sedan lät en kille med mobilt sågverk såga upp i sparrar och annat grovt virke av furu. Nu hade det fått torka till. Vi röjde friskt inne i gamla ladugården. Bitvis bilades det gamla foderbordet bort, men det var svårt att få bort de gamla granitblocken. Vi anpassade därför bygget efter dessa grundstenar. Vi (farsan och Lennart var med) gjöt nytt golv för att mockrännor och liknande skulle försvinna. 

Med erfarenhet hur jag sett nordsvenska hästar stå och klia sig mot boxväggar byggde vi i grovt virke. 6 tums pelare i  hörnen och tvåtumsplank i väggarna. Jag byggde väggarna som i liggande fackverk för att om virket skulle torka ytterligare skulle inga springor uppstå. Katta var med och målade alla delar tjärbrunt. Gallret på boxarnas överdelar ordnades med hjälp av armeringsjärn. Bara att måla dem ett par gånger tog sin tid. Lennart hjälpte till att tillverka nya ytterdörrar till stallet.  Någon gång sen höst stod det dock boxar och stallgång klara. 

Vattenledningar och markkablar 
Vid tjällossningen verkade inte allt stå rätt till med vattenförsörjningen. Vi kände till att förra ägaren lappat och lagat gammal järnledning som gick från pumprummet till pannrummet. Det blev lite akut, men som tur var ställde grannen på törsta upp med sig grävmaskin. Han grävde upp de 200 metrarna så vi kunde lägga i slang istället. Det blev lite knixigt inne på tomten. Vi kom mycket nära elkablar som visade sig vara i dåligt skick. Beslut togs att köpa nya elkablar och lägga ned i samma grävhål.   
 

Veranda
Den gamla fina verandans golv och pelare var i dålig kondition. Lennart och Henke ägnade mycket tid att byta ut alla delar och snida ut bitar i samma snitt. Det var många timmars sågande med sticksåg för att få ut alla krusiduller. Förutom att golvet nu var gjort i tryckimpregnerat virke och inte vitmålats. Taket behövde vi aldrig röra. Det såg lite lustigt ut när vi gått på med motorsågen och sågat bort alla pelare och taket bara hölls uppe med ett par stöttor.  Nu står en i det närmaste identisk veranda på plats. Den är en viktig del för husets gamla karaktär.  Den första bilden är den ursprungliga som ser bra ut på bild men var genomrutten. 

Anders sovrum
Redan innan Anders flyttade in hade vi varit inne och röjt i denna del av huset. Förra ägarna hade nämligen flera barn och de hade slagit upp en mellanvägg och separata ingångar, med påföljd att det var väldig små krypin. När mellanväggarna slogs bort blev det ett stort och ljust rum igen. Först nu totalrenoverade vi dock hans rum. Vi spikade panel i taket, riktade upp väggar och lade nytt golv. Vi var tvungna att byta ut undergolvet också eftersom det var så bågigt. Vi monterade in nya dörrar till kattvindarna också. 
  
Ommålning av huset
Större delen av sommaren ägnades åt att skrapa och måla om bostadshuset. Vi blandade till en lite rödgulare kulör än den blekta herrgårdsgula som var innan. Vi blev nöjda med resultatet. 

Masters bedroom
Vårvintern körde vi igång med vårt egna sovrum. Där fanns även en balkongdörr vilken byttes ut. Även i detta rum sattes ny vit takpanel. Nytt golv lades och murstocken målades med samma vita sandfärg som i köket. Vi hittade en fräschare vask i bland rivningshus i Oxelösund och beslutade då att behålla vattenkranen som finns placerad intill murstocken.      

Köksentrén
När sommaren kom rev jag den gamla groventrén. Den gamla var bara en påsnickrad låda på huset och var inte vacker. Här frångick vi principen att försöka behålla husets utseende. Istället gjöts en ny grund upp. Vi bestämde att det skulle bli mer än en groventré. Köksentrén blev blev betydligt större än den tidigare och fick vinklade hörn. Det blev fönster runt om så att det blev riktigt ljust därinne. Taket var också stukat vilket satte plåtslagaren på prov. Vi specialbeställde panel med samma profil som huset i övrigt var beklädd med för att få det att smälta ihop bättre. Invändigt skapades inbyggda klädgarderober och skafferi. Stående pärlspont, vit panel i taket och klinkers med golvvärme. Utrymmet är så pass stort att vår familj kan sitta i denna växthusliknande miljö och fika.                            

    
Fritt fall
Det blev dock ett långdraget projekt. Det var en tokvarm sommar. Jag körde stenhårt från morgon till kväll i över 30 graders värme. En kväll när eftermiddagssolen stekte mot gaveln höll jag som bäst på att spika undertak. Jag höll till längst ut på kanten och försökte passa in tårtbitar till en takvinkel. Bitarna var bara provisoriskt nestade och lösa bitar fanns runt omkring mig. Antingen ställde jag mig på en lös bit och rutschade eller så lossnade brädorna jag stod på, för i nästa sekund befann jag mig i luften med huvudet före rakt ned mot marken. Jag hann bara sträcka ut armarna för att försöka lindra fallet. Följden blev att jag ställde mig på händer från tre meters höjd. Pröva inte det! Jag hamnade i gruset med en duns. Mina armar låg under mig. Tänkte först att det där gick ju bra ändå. Skulle hjälpa till med armarna modell armhävning och obeskrivlig smärta uppkom. Det visade sig att båda armarna var obrukbara. Det var en hel del som snurrade i mitt huvud just då. Jag var nämligen ensam hemma. Hur tar man sig in genom dörrar och ringer ambulans utan armar? Jag koncentrerade mig på att inte tappa medvetandet. Just då kom Katta hem igen. Hon kunde larma men ambulansen körde till Törsta och letade skadade istället. Efter närmare en halvtimme dök de upp. Då blev man inte särskilt glad över att höra att deras bedömning var att omedelbar operation var nödvändig så de kunde inte ge mig så mycket smärtstillande.

För att inte dra hela sjukdomsjournalen, så gör jag en kort version. Båda axlarna var på väg ur led men gick tillbaka, båda handlederna hade fått kraftiga smällar. Under och överarmar hade slagit ihop med sådan kraft att ledkulorna krossades och underarmarna var på väg förbi överarmarna av smällen. Först operation och normala lättare gips. När jag vaknade upp dagen efter och klev ur sängen hörde jag dock hur armarna gick ur led igen. Ny operation och jättegips i vinkel. Jag såg ut som en gaffeltruck. Det blev stora problem med att äta och sköta mera privata sysslor som ni förstår. Farsan och Lennart offrade sig och såg till att undertaket blev klart och pappat innan höstregnen befarades komma. Jag hade dock tur och hösten blev också fin så jag och farsan kunde avsluta projektet några månader senare. 

2003

Upprustning av jordkällare
Det fanns två jordkällare från början. Ett med tegeltak, vilket plockades bort. Avsikten är att i framtiden anlägga en damm där. Den andra var mera klassisk med murat välvt tak med jord utanpå. Fronten höll dock på att kollapsa. En tegelfront murades upp. Dörrpartiet säkrades upp med reglar och en ny dörr tillverkades. Större stenblock placerades runt kullen och jord tillfördes så att en ny rabatt skapades.   
 

Det var ju tänkt att bli balkong på den nya köksentrén. Nu snickrades ett räcke i samma snitt som verandan och tryckimpregnerat golv lades på plåttaket.

Sadelkammare
Ett stall är inte komplett utan sadelkammare vilket ordnades. Isolerat och värm

Bergvärme
Med den gamla vedpanna vi hade var det svårt att hålla jämn temperatur inne. Eftersom det inte fanns några ackumulatortankar fick man elda på ordentligt på kvällarna för att inte vakna upp till ett kylslaget hem. Frågan var om vi skulle köpa en modern vedpanna eller satsa på modernare metoder. Då det går åt mycket tid och kraft för vedhanteringen bestämde vi oss för bergvärme. Det var lite nervöst när de började borra. Ingen visste hur långt det var ned till berget så här mitt i den gamla flodfåran Kiladalen. Varje meter lera innebar en extra kostnad på 500 kronor för stålrör som skulle skydda slangarna. Det räckte dock med 12 meter. Borrhålet blev dock hela 180 meter djupt för att få tillräcklig effekt för att värma bostadshuset och lägenheten i magasinet

Snickarbod
Ända sedan vi flyttade hit saknades en snickarbod. Någonstans att förvara alla verktyg. Hittills hade en tredjedel av byggtiden gått åt till att leta efter vart jag lagt verktygen. Nu skulle det i teorin bli ordning och reda. Eftersom det skulle bli min egna lilla avdelning slog jag på stort. Jag blåste bort hela gaveln. Skickade efter ett par cementbilar som och gjöt ett 40 kvm golv. Justerade pelare, reglade upp, satte tre stora fönster, panelade utvändigt, isolerade och fick tag i begagnade dubbelportar. Jag panelade även invändigt. Jag behöll den gamla timmerväggen längs ena långväggen och den slitna trappen som leder till loftet. Stort ljust och rejält. Det kom väl till pass för hästvagnsrenoveringen jag höll på med.  
                    
Garageport
Jag fick tag i portar även till garaget vilken monterades. Jag panelade därmed om nedre halvan av stallets framsida också.

Magasinets södra gavel
I magasinets södra del ligger en vedbod och därför är inte den delen timrad. Denna del hade nu skjutit sig och stod snett. Nedre delen revs och med hjälp av traktorn lyckades Lennart och jag skjuta tillbaka underdelen. Jag snickrade sedan på ny panel, nya vindskivor och bytte fönster på övervåningen. Fönstret finns i vår sk festlokal. Framför gaveln ordnades en rabatt och på väggen spalje för nyplanterade klängrosor.

Östra gaveln på bostadshuset
Den östra gaveln av bostadshuset är den som exponeras mest för sol. Panelen var i dåligt skick och byttes ut. Bakom panelen väntade som vanligt överraskningar. Denna gång kraftiga vattenskador under fönstren. Det blev till att ta fram motorsågen och byta ut delar och stockar i huset innan man kunde gå vidare. När jag ändå höll på och röjde byttes fönstren ut till samma spröjsade sort som sitter köksentrén.

Logens båda takgavlar och framsida
Den östra gaveln på logen panelades om. Jag designade själv ett kors och spira vid taknocken som extra utsmyckning. Logen fick också ny takfotsbräda med samma krusidullsnitt som sitter på magasinet. Östra delen på framsidan fick ny panel.

Övre hallen
I bostadshusets övre hall gjordes totalrenovering. Vit panel spikades i taket. Väggarna riktades upp och nytt golv lades in.                     

Magasinets baksida
Jag ersatte krusidullbrädan vid takfoten. Panelade väggen och monterade in nytt fönster i pannrummet. Utanför ordnades en ny större rabatt och spalje för klängrosor.
  
Höloftet i stallet
Golvet i till hela på höloftet har varit i dåligt skick.  Närmare 200 kvm numera utbytt.

Stallets båda takgavlar
Takutsprånget på stallet gavlar hade tagit stryk. Jag lyckades lura upp farsan på byggställningen och hjälpa mig byta ruttna brädor och byta ut vindskivor mm. Jag passade samtidigt på att smycka ut gaveln med kors och spira så att det blev enhetligt med logen. Ommålning av hela gaveln. Anders hjälpte till med rödfärgningen.

Logens påbyggnadsgarage
På logens västra gavel finns en utbyggnad. Det var tidigare klätt i plåt men dessa var i mycket dåligt skick efter senaste höststormarna. Bristande ytskikt hade gett fuktskador på innertak. Det blev en del reparation och tegelbeläggning istället. De skraltiga portarna byttes ut mot egentillverkade.
 
Fönsterbyte till hönshuset i stallet
När vi byggde stallet blev hönshuset flyttat. Där hönsen höll till fanns små fönster och en gisten dörr. Jag plockade bort det och monterade ett panoramafönster åt våra höns. 

Renovering av pannrum/tvättstuga
Nytt fönster sattes in i höstas och nu fixades innerväggarna till. Från rappade sotiga väggar till nya gipsskivor klädda med väv som målades i blått. Ny diskbänk och ny dörr. Diskbänken krävde nytt avlopp.

Uteplats

Vi har hittills haft våra utemöbler stående direkt på gräsmattan, men den är ganska ojämn varför stol och bord stått och vickat. I april uppfördes en uteplats på baksidan av bostadshuset. För att göra det extra svårt designades framkanten med rundad form. Det nästan alltid på Öllsta. Skärmväggarna som finns att köpa är antingen väldigt veka eller väldigt dyra. Därför snickrades även vindskydden av lösvirke. Stabilt och med ett unikt utseende.   

Lägenheten i magasinet
I magasinets norra del finns en lägenhet som är i stort behov av renovering. Vi har hittills bara använt det som förråd och om några gäster dykt upp för övernattning har vi städat upp så det gått att sova där under någon enstaka natt. Vi har nu börjat riva in lägenheten för att totalrenovera den. Det blir nytt från grund till tak. Vi kommer även att riva badrummet och lägga den i nuvarande hall. Entrén flyttas till östra långsidan där ett kök kommer att byggas och en ny entré.    När väl rivningen var avklarad började grundarbetet. Att få bort den gamla grunden till det lilla toaletten höll på att ta knäcken på mig. Tur att Anders stöttade, vi höll på i två dagar!

Henke Dreier hyrde ut sin grävmaskin så att arbetet med grunden kom igång. Utbyggnaden var inget större problem, men i befintlig byggnad var det handkraft som gällde. Det var tufft att ta sig ned de två decimeter som tar tvunget för att få ned tillräcklig isolering. Janne stöttade.    På med en massa frigolit och sedan drogs slangen till golvvärmerören.       

I slutet av juli gjöts plattan. Det gick över förväntan och golvet blev både jämnt och slätt. Äntligen övergick arbetet från tråkigt grundarbete till mera snickarjobb synliga. Vid svårare moment, som till exempel resning av takstolarna, hjälptes hela familjen åt. Far och svärföräldrar har också dykt upp vid ett par tillfällen.
Det har varit många diskussioner kring om vi skulle ha högt till tak eller loft. Jag befarade att det skulle bli väldigt lågt i tak på framförallt loftet. Först när grundstommen var rest gav jag med mig och att det skulle bli ett sovloft ovanpå det nybyggda köket. Vi hade också tur att hitta en trappa för ett par hundralappar på auktion. All fritid denna sommar, med undantag för ett tre höskördar har gått till bygget. Målet var att få ytterskalet klart till vintern och nu i oktober är det bara lite panel kvar att spika på. Invändigt är det inte lika bråttom. Jag kommer istället ta tag i andra delar som bortprioriterat under sommaren.                            

Under våren byttes alla elcentraler ut i bostadshuset och jordfelsbrytaren skvallrade om att allt inte var okej med eldragningen. Påföljden blev att all el drogs om i huvudbyggnaden.

I mitten av april återupptogs arbetet med renoveringen i lägenheten som nu fått arbetsnamnet Stallmästarbostaden. Först togs all gammal ytbeläggning bort. Det visade sig att senast det var någon vid timmrets insida var år 1907. Sen handlade det om att isolera ytterväggar, regla upp nya innerväggar och klä dem med OSB och gipsskivor.

I maj drogs all el och i juni började vi med ytskikten. Sängen på sovloftet platsbyggdes med virke. Vi har provat på att sova där och vi sov som stockar.     

Ute i de torra utrymmena skulle vi också ha klinkers. Det blir brun nyans i köket som övergår i ljust i vardagsrummet. Anders kom hem från Malta och fick sitt första möte med IKEAs bruksanvisningar. Efter lång ångest så bestämde vi oss för att vara djärva och valde rött kakel i köket. Vi ångrar det inte, de ger ordentlig kontrast till skåpen. Irriterande fördröjningar av firman Nilssons Golv som lovat att göra badrummet midsommarveckan men ännu ej dykt upp. Bestämde mig för att göra det själv och resultatet blev förvånansvärt bra för att vara första gången. Jag vet nu också att det är gjort enligt gällande föreskrifter. Vatten och värme är nu också igång. 

Jag har grävt ned bredband, verandan står klar och vi håller just nu på att återställa grusgången. Det som i princip är kvar att göra är trappen upp till loftet.

Så var det dags för framsidan på magasinet att få en ansiktslyftning. 
Ny panel, fönster och hemmatillverkade dörrar.

Vi hade fått föreläggande om att vårt avloppsnät måste moderniseras. Därför fick större renoveringsprojekt anstå. Norrtorps Gård hade dock stora projekt där Henke stöttade.    

Magasinsloftets festlokal utökades dock inför den stundande årliga kräftskivan.

Vi har sedan tidigare ett föreläggande om att vårt avloppssystem måste moderniseras. En gemensamhetsanläggning och inkoppling mot kommunalt avloppsnät kommer genomföras med våra grannar under hösten. Det kommer bli ganska kostsamt varför övriga större renoveringsprojekt får anstå.

På auktion kan dock vad som helst hända och plötsligt hade Henke ropat in en ny traktor och slåtteraggregat inför höskörden. Ingen liten traktor heller fyrhjulsdriven V6:a.

Efter tidigare renovering av tvättstugan så var det bara obehandlat betonggolv. Det var väldigt svårt att hålla rent och tappade man något från torklinan blev det skitigt igen. I år kostade vi på att lägga klinker. Det blev direkt mycket ljusare och fräschare samtidigt som det nu är lättstädat.

Föreläggande om att göra om vår gamla avloppsbrunn har funnits senaste åren. Vårt avlopp var inte heller väl fungerande så det var nog dags ändå. Tänkte först göra ett nytt privat på tomten. Grannar kom dock upp med idén om att göra ett gemensamt för gårdarna i dalen. Det pratades först om en gemensam avloppsbrunn, men diskussionerna renderade till sist att vi började undersöka kostnaderna för att gräva de dryga två kilometerna till kommunens avloppsnät. Fördelarna med det skulle vara att en gång för alla slippa kommunens allt hårdare krav på rening. Vi befarade att om man gör en privat kommer den säkert att klassas ut igen om 10 år.
  
För mig verkade det till en början inte genomförbart. Att gräva och lägga rör en så lång sträcka såg jag som en astronomisk kostnad. Jag tänkte mig en grävmaskin som skulle gräva sträckan. Vid projekteringen kostaterades dock att eftersom vi bor i Kiladalen som i princip består bara av lera så kunde en kedjegrävare anlitas. Den kan på ett effektivare sätt bara tuffa fram i leran, med minimal åverkan på de åkrar vi var tvunga att passera. Dyra passager skulle dock tryckning av rören under Kilaån och en vägbank bli.

Vår granne på Törsta åtog sig att vara huvudentreprenör. Han var själv mån om att pressa priserna eftersom han själv var medlem i den förening som bildades. När vi kalkylerade konstaterade vi också att det för vår gård skulle bli lite dyrare än ett privat avlopp, men å andra sidan skulle vi i samma grävdike även dra kommunalt vatten och bredband. Bra vatten har vi idag från egen brunn, men nu är allt förberett för att ta kommunalt vatten om vi så önskar i framtiden.

Projektet har dragit ut på tiden men en fördel med det är att vi, genom att inte göra några andra stora projekt senaste åren, nu hann spara ihop pengarna och slapp ta lån. Nu kan vi bajsa igen och bara låta kommungubbarna ta skiten! Samtidigt har vi dragit vårt strå till stacken för att rädda de sällsynta musslorna i Kilaån.
______________________________________________

Vi gjorde också lite ändringar i stallet. Tidigare hade vi vatten/diskho längs med stallgången. På vintern var det dock ständigt en risk för att vattnet skulle frysa. Vi byggde nu igen stallgångsväggen och placerade diskhon och vattenslang i foderkammaren. Hela foder och sadelkammaren kommer nu förhoppningsvis vara frostfri även de kallaste vinterdagar. När den nya väggen målades i stallgången insåg man vad sliten färgen på resten av stallet såg ut, så det blev till att måla om hela inredningen.
______________________________________________

I trädgården spikades ett luftigt staket mot öster. Dels ramar det in trädgården på ett snyggt sätt, men tanken var också att hålla hönsen borta från våra odlingar. Tuppen var dock inte dummare än att han gick längs med tills staketet slutade och kom in ändå. Nu när avloppsgrävningen är slut är det dock fritt fram att under nästa år fortsätta sätta staket mot norr.

Jag hade bävat och skjutit upp, men nu var det dags för badrummet i stora huset. Ett badrum är ju ett stort projekt i sig, men det var värre än så. Katta ville ha det större än befintligt så det skulle flyttas väggar, därmed måste även kontoret och hallen intill byggas om. Eftersom det aldrig varit kakel/klinker i badrummet tidigare så var det tvunget att byggas upp från grunden i både golv och väggar. Nytt vatten och avlopp och så vidare. Kontor och hallen fick vattenburen golvvärme medan badrummet får elslingor. Detta för att kunna få det varmt och gott om fötterna även sommartid, när bergvärmepumpen annars inte behöver arbeta. 

Lite udda klinkers från K-Rauta på golvet som liknar träbrädor. De var 80 cm långa men det kan man ju inte bygga fall i duschen med. Vi lämnade in samma klinkers till en specialistfirma som kunde vattenskära kaklet. Därmed blev det en fin övergång till duschutrymmet. Annars ganska trendokänsligt vitt på väggarna, men som sedan lättades upp med fina glastavlor från Hornbach. Bad- och köksskåp från IKEA kombinerades utan problem och med material därifrån hemsnickrades det också en ljusramp i samma stil.  En sminkspegel från Ljusexperten blev också fast installerad. Eftersom jag själv utförde det mesta arbetet så såg det bra ut ekonomiskt ända tills Katta ville ha ett bubbelbadkaret Saltholmen från Nordhem . . .

Lite småfix med lister kvar i kontor och hall, men snart är det klart.