Notera att det finns tre sidor kring orrspelet. Utöver denna presentation av Stora Bötet, mer detaljinfo kring fågelartens leverne och inte minst notiserna från kojans besökare.

Med sina 230 hektar är Stora Bötet Södermanlands största mosse. Passerar man förbi mossen sommartid, kan man kanske få intrycket av att det är både en ogästvänlig och öde plats. Massor av knott och försöker man gå ut, sjunker man ned till knäna i dy. Men det är inte då du skall åka till Bötet utan på vårvintrarna. På vintern, speciellt då det varit riktigt kallt, är det lätt att ta sig ut på den frusna mossen. Allra helst med 
skidor.

Stora Bötet är framförallt känt för en sak, nämligen det förnäma orrspelet. Under hela 1900-talet har traktens orrar samlats till spel på ett öppet flak mitt på myren. Spelets storlek har varierat under olika perioder. Under senare delen av 80-talet brukade ett 25-tal tuppar tampas om de svårflirtade hönorna. I Sverige är det 
mycket ovanligt med så stora spel. Idag är dock spelen mindre. Jag bedömmer den största orsaken till det vara att räven har återhämtat sig från rävskabben och att havsörnarna numera dagligen patrullerar över spelplatsen. Många av oss som övernattat i kojan har haft havsörn på kojtaket. En naturupplevelse i sig, men orrarna är uppenbart inte lika avslappnade som förr.

Orrspel är ett skådespel som en sann naturvän inte kan vara utan. För ändamålet har kojor byggts intill "arenan". På så sätt har skådarna kunnat studera spelet mycket nära.

Generationer kojor har sugits ned i dyn under under 1900-talet. Ovan syn bild ifrån  det glada 70-talet (foto av medlem Oxelösunds Fältbiologer) och nedan den som undertecknad uppförde 1994 och som ekonomiskt sponsrades av Oxelösunds Fältbiologer. Här modifierad 2017 med sitträcken för havsörnen i ett försök att minska skadorna då dess klor och näbbar som förstör presenningen på taket.

Kojan är robust och isolerad och avsedd för 3 sovgäster (klarar man av att sova i modell ormbo, kan man vara fler, rekordet lär vara 9 övernattande. Tänder man T-spritsbrännaren (medtag egen T-röd) kan en sovtemperatur av 30 plusgrader uppnås om man så önskar. Det är dock när man öppnar luckorna på morgonen som de varma kläderna kommer till användning. En sann orrvän anländer till kojan i god tid innan solnens nedgång. Kryper man in i kojan i skymningen kan man få uppleva kvällsspel.

En sak ska man ha klart för sig och det är att orrarna är morgonpigga. Långt före det börjar ljusna anländer orrarna och sitter i träden kring arenan. Spelet brukar komma igång någon timme innan det börjar ljusna. Det kan sedan hålla på ett antal timmar med kortare uppehåll. Fåglarna blir förstås störda om man för sent kommer klivande över mossen eller måste gå ut ur kojan för att kissa.     

Tupparna spelar nästan året runt, för att göra klar rangordningen inför april då hönorna dyker upp och tupparnas kråmande inte visar några gränser. Är de jämbördiga kan riktiga boxningsfighter beskådas. Och som sagt även havsörnar har visat intresse för spelplatsen, men de brukar inte nöja sig med att bara titta på orrarna. Andra upplevelser på våren är förstås ugglor och grodors parningsläten. Du har även goda chanser till närkontakt med havsörn. De sätter sig gärna på kojans tak.

Mossen har fått sitt namn av det urbergsparti som ligger ute på myren - Bötesberget. Detta berg höjer sig i det närmaste 40 meter över Gälkhyttedammens yta. Ordet böte betyder vårdkasberg, vilket i sin tur innebar en plats där brännbart material i förväg samlats för att kunna göra en stor brasa. Vårdkasarna ingick i ett larmsystem från kusten till Konungens slott. De närliggande vårdkasarna var belägna så att de kunde 
observeras av nästa i larmkedjan, som då tände sin eld. På detta sätt varnades Konungen att fienden var i antågande.

Sörmlandsleden passerar i sydvästlig riktning utefter Gälkhyttemossen, Gälkhyttedammen och sneddar över Stora Bötet på dess smalaste ställe, går via Bötesberget över till mossens södra sida och fortsätter mot Nävsjön. Från Bötesberget kan vandraren blicka ut över ett myrlandskap av norrländska dimensioner. 

Stora Bötet har inte varit föremål för torvbrytning. Myrområdets vegetationssamhällen är orörda och naturliga. Trots ett expanderande skogsbruk finns ännu, i anslutning till dammar och mossen, omväxlande skogsområden

I kojan har det i decenier funnits en gästbok där besökarna omdedsnotera sina upplevelser. Från 70-talet var det Oxelösunds Fältbiologer som lagt ut böcker. Tidigare böcker är det okänt vem som har idag, men de skulle vara kul att komplettera med om någon vet var de finns. Nedskrivna observationer har bland annat använts vid inventeringar av området. Som medlem av Fältbiologerna upptäckte jag gästböckerna på 80-talet där de låg i en byrålåda i klubblokalen. Jag bestämde mig för att se till att de blev läsbara för andra och satte mig att årligen (på skrivmaskin) renskriva gästboksnoteringarna och gjorde samtidigt lite statistik över åren som gått och lade ut sammanställningen i kojan. Andra besökande visade uppskattning och förmedlade att det var en intressant och tidsfördrivande läsning i väntan på att spelet ska komma igång.

1994 skulle vi lägga ner Oxelösunds Fältbiologer för vi hade svårt att rekrytera nya medlemmar. Vi funderade på hur vi bäst skulle ta tillvara den kassa som ändå fanns i föreningen. Skulle vi bara skänka den till riksföreningen eller fanns andra förslag. Eftersom den befintliga kojan på bötet var i mycket dåligt skick beslutades att föreningens pengar skulle gå till virke att uppföra en ny. Jag åtog mig att uppföra den. Eftersom pengarna måste redovisas innan årsskiftet så var jag tvungen att bygga på hösten. Det var ju även den bästa tiden för att störa spelet så lite som möjligt. Det blev ett tufft jobb, men ensam är stark var mitt motto då. Ni som gått på mossen vet att det suger i benen att bara ta sig ut till kojan. Tänk er in i att lägga på ett paket långa plankor på axeln och gå fram och tillbaka flera gånger per dag. Man var ung och stark på den tiden.

När vi gick in i 2000-talet digitaliserade jag gästböckerna och lade ut informationen ut på nätet. Ni har tillgång till gästböckerna genom att klicka på länken nedan. På grund av att vissa noteringar nästan raderats ut av ålder och att somligas kråksparkar är svårtydda, får Ni ha överinseende med att speciellt signaturer kan vara felaktiga. Hör av er så kan jag justera.

2009 fick jag ta emot ett stipendium från fågelföreningen Tärnan. De ville uppmärksamma mitt arbete med att ha byggt upp kojan och att göra denna presentation av området och. Stipendiet är instiftat efter storskådaren Jörgen Israelsson och jag känner mig mycket hedrad över denna uppvaktning. 
 

Som tidigare nämnts pågår spel under hela året. Det är dock från mitten av april och en månad framåt som spelet är intensivast, det är också då hönorna kommer till spelplatsen för att para sig.  Antalet spelande tuppar kring kojan har växlat under åren. I slutet av 80-talet var det gott om orrar. Det har säkert samband med att populationen av deras största fiende - räven - då nästan var helt utslagen på 
grund av rävskabben. Det senaste deceniet har också havsörnarna använt orrkojan som jakttorn vilket givetvis också påverkar spelet negativt.

1989 års rekordartade siffror av antalet spelande tuppar på Stora Bötet, hela 25 stycken den 21 mars, gjorde att lokalen kan klassades som en av Sveriges förnämsta. Endast 2 % av landets spel kunde presentera så höga siffror. Numera spelas det på två ställen på mossen så hälften håller till i mossens västra del. Spelet där kojan står brukar locka 8-12 tuppar samtidigt, men det är inte otroligt att det är fler individer som växlar mellan spelplatserna.

Vädret har en mycket avgörande roll. Även om den 27 april har det statistiskt sett högsta medeltalet spelande tuppar och intresserade hönor, kan spelet helt utebli på grund av vind eller nederbörd. Även om orrarna är mycket stationära, brukar det även spela på Krokmossen och Gälkhyttemossen. Antalet orrar i området är därför svårt att ha någon uppfattning om då de andra mossarna inte är lika välbevakade. 
 

Det första diagrammet visar att tupparna ökade markant under 80-talet, för att senare återgå till mera normala siffror. Staplarna visar det maximala antalet tuppar som befann sig på spelplatsen under januari-maj. Det andra diagramet visar att tupparna befinner sig på spelplatsen under hela året, medan hönorna uppenbarar sig under endast 3-4 veckor, vid de s k hönsveckorna.  Kurvan visar dagsrekorden för antalet tuppar och hönor som besökte spelplatsen i april - maj. Svarta kurva tuppar, grå kurva hönors närvaro. 

En strålande höstmorgon på väg ut till kojan väckte jag uppenbarligen familjen älg. De hade tydligen också upptäckt att bergknallen, där många av oss grillat korv, är en trevlig plats med god överblick. Älgkon med två kalvar hade lagt sig för att vila under natten. Deras kroppsvärme smälte det tunna snötäcket under natten. Deras kroppstemperatur skvallarade om att de sovit tryggt. Till och med öronen hade gjort avtryck.

Kommer du E4:an norrifrån kör du förbi Nyköping. Strax söder om staden svänger du av vid Bergshammar. Du befinner dig då på länsväg 800. Fortsätt söderut förbi Bergshammar och Svalsta. Nästa fyrvägskorsning tar du till vänster, förbi Tuna kyrka och följer sedan skyltarna mot Nävekvarn. 

Några kilometer senare delar sig vägen mot Lundaskog, men du skall fortsätta mot Nävekvarn ytterligare någon kilometer. Lättast är att ta grusvägen som går norr om mossen, den är visserligen enskild, men kör man försiktigt har jag inte hört några klagomål. Ta då av till höger vid skylten Nilstorp och fortsätt västerut i 3.3 kilometer. På vänster hand finns en större parkeringsficka. Ser du en jättesten strax intill har du kommit rätt. Fortsätt sedan till fots söderut längs befintlig stig så kommer du ned till myrkanten. Därifrån ser du kojan som ligger ett par hundra meter ut på mossen. Den svåra passagen är myrkanten som ofta är vattendränkt, sedan är det bara att knata på - långskaftade stövlar är att föredra. Undvik de ljusgröna partierna där det är i det närmaste bottenlöst.

GPS koordinaterna för orrkojan och parkeringsplatsen (RT90 koordinater):

Orrkojan: X=6506535, Y=1555866 
Orrkojans parkering: X=6507134, Y=1555654

Uppmätt avstånd mellan koja och parkering är ungefär 700 m.